Sammanfattning av fredagen

För er som inte var där eller för er som behöver fundera vidare kommer här en sammanfattning av vad fredagens möte innehöll. Låt detta bli en inledning för den fortsatta diskussionen för en sådan måste väl vara nödvändig? OBS! Långt inlägg tvärtemot de oskrivna bloggreglerna.

Komprimerad och tillika personlig förståelse av två mycket intressanta och vältaliga föreläsare på temat folkbiblioteken och de sociala medierna.

Joacim Hansson inledde med att ge oss en historisk överblick av folkbiblioteksverksamheten från guldåldern på 60- och 70-talet, via 80-talet då bibliotekens verksamhet alltmer började beskrivas i företagstermer med kunderna i fokus, och 90-talets kärva ekonomi då internet introducerades och bibliotekarierollen började ifrågasättas, till ett 00-tal där teknologisk mognad, ökad kommersialisering och digitalisering skett och där interaktionen och kommunikationen med användarna via hemsidor och sociala medier alltmer kommit att uppmärksammas.

Hansson konstaterade att det finns två olika förhållningssätt till biblioteksutvecklingen. Dels ett revolutionärt som menar att ”allt kastas överända” och dels ett evolutionärt som hellre talar i termer av ”inte mycket nytt under solen”. Det första för med sig snabba reaktioner på förändringar i omvärlden, det andra ett mera långsamt och eftertänksamt arbetssätt. Biblioteken, menade Joacim, är en av jordens mest stabila institutioner samtidigt som de är väldigt känsliga för nya trender och gärna provar nya arbetsformer enligt formeln ”gör först och fråga varför sedan”.

Att biblioteken diskuterar social medier i så hög utsträckning som sker, menade Joacim, beror främst på intresse från bibliotekarierna själva – inte för att användarna faktiskt efterfrågar det. Sociala medier går bra ihop med bibliotekens uppgift, men går delvis på tvärs med bibliotekens rådande kultur där kvalitetsbegreppet och långsamheten i förändringar fortfarande härskar.

Därefter visade Anders Mildner på hur den nya medieutvecklingen inte bara förändrar vår kultur utan även vårt beteende. Vi lever i en värld där det som ter sig som mest oväsentligt för oss, kanske är det som är mest väsentligt av allt. När alla informerar alla om allt jämt, vad händer då med oss? Han fortsatte med att ge ett antal exempel där engagerade amatörer snabbt fått ut information från viktiga händelser, långt innan de mera etablerade medierna hunnit komma ur startblocken.

Vidare talade Anders om en förskjutning från plats till händelse. Måste man verkligen gå till biblioteket för att biblioteket ska vara viktigt för samhället?

De sociala medierna och dess användare ställer krav på transparens, delaktighet och öppenhet. Under vissa förutsättningar är kanske många amatörer nog så bra – eller rentav bättre – rådgivare än de härskande experterna. En tanke som inte bara hotar den gamla eliten utan kanske också gör att vi måste börja omvärdera vad en ”kulturskapare” är?

/Katarina Aronsson, Växjö stadsbibliotek